Rikard Fåhraeus

Text till Tävlingsbidraget: 

Tävling – Supermarket förslag till gestaltning av fasadentrén på Riksdagshuset

”Musan Sveas Fitta”

Riksdagsledamoten närmar sig landets centrum, den plats där allt skall smälta samman och bilda en ny enhet, en ny fantastisk idé för landet. Tillblivelsens inre arena, livmodern, Riksdagen. För att nå dit måste han först passera den trånga men pulserande och välkomnande öppning som är varje mans största dröm, för riksdagsmannen är i de flesta fall just en man. Han är inte ensam, de är en stor skara utvalda som strömmar genom öppningen ivriga att få just sin vision förverkligad. Över öppningen lyser lustens runda kula röd, en signal om att nu är det dags. Öppningen pulserar och lyser varm och välkomnande. Sårbart men starkt. Den mänskliga lidelsens centralpunkt. Innanför är den plats där det nya blir till. Verklighetens nav. Innanför sker magin. Utanför står massorna och tittar förundrat. Men efter en lång och förväntansfull tidsrymd då endast tecken, små signaler, letar sig ut, en tid full av förväntan och gissningar, kommer det nya ut. Riksdagsledamoten står där åter på trappan och tittar ut mot framtiden, svettig men lyckligt återfödd och full av framtidstro. Av alla de som passerade in fyllda av vibrerande självförtroende blev endast en utvald och fick smälta samman med det större målet.

__

Alltför länge har torg och offentliga platser blivit fyllda av fallossymboler eller manliga självbilder. Riksdagshusets entré är den absolut mest självklara och bästa platsen att ta ett definitivt steg åt diametralt motsatt håll. Fittan är inget att skämmas för, utan tvärt om något att hylla och äntligen bekräfta för det den verkligen är. Fittan är vacker. Fittan är tillblivelsens port. Fittan är det nav kring vilken världen kretsar. Fittan regerar. Maktens män vet det inte, men det de ägnar sig åt är endast en sublimering av det de saknar; möjligheten att skapa verkligt liv. Detta verk blir inför varje riksdagsmöte en påminnelse om vad som verkligen är viktigt: Passion, skapande, kärlek, samhörighet, liv.

Verkets utformning:

Verket tillverkas av stora mängder öppen ljustransporterande plastarmerad optisk glasfiberkabel, sammanfogat i knippen om 2-8 cm. Varje kabelknippe är kopplad till en ljuskälla som kan ge ett varierat ljus i röd-gul-vita färger. Varje kabel hänger ut fritt från en grundkonstruktion som ger verket sin basutformning. Kablarnas längd är mellan 50 och 500 cm och är tillräckligt flexibla för att röra sig svagt i vinden, eller vid beröring, men samtidigt tillräckligt grova för att motstå varje form av eventuella yttre försök till åverkan eller naturlig slitning. På avstånd, med ljuset påslaget, ser verket ut som en pulserande fitta. När man närmar sig verket ser man varje lysande fiberkabel och upplevelsen övergår i att påminna om att närma sig en lysande varm päls. I själva passagen upplevs verket som något organiskt, naturligt men ändå magiskt, som att passera genom en skog av vajande ljustentakler. Vid vissa tillfällen lyser ett klot, motsvarande klitoris, över porten, extra starkt med ett rött sken. Detta sker inför varje riksdagsmöte eller/och när riksdagen sammanträder. En tydlig signal för folket utanför att nu är det dags. Nu ska det skapas och ordnas, det nya för landet, med Kärlek.