FRIVÄRD DEL1
Frivärd är ett processbaserat verk som påbörjades den 19e mars 2013 och som pågår fram till den 19e mars 2014.
Verket behandlar koncepten Frihet och Värde genom ett presonlig agerande i verkligheten.
De första 60 dagarna gick jag igenom alla mina ägodelar i en värderingsprocess. Denna process kulminerade i en utställning på Studio44 där alla mina ägodelar såldes, skänktes, eller kastades bort.
Den 27e maj, efter 70 dagar, på min 45års dag, lades de sista ägodelarna bort.
I 30 dagar förbereddes sedan nästa del; en resa med konceptet Frihet som ledstjärna. 100 dagar efter start påbörjades resan genom att lifta österut genom Ryssland och Kazakstan till orten Almaty. Där sammanställdes en separatutställning på galleri Tengi Umai under den internationella konstfestivalen ArtBat. Därefter fortsatte resan till Kirgizistan och Indien. Sammanlagt pågick resan i 100 dagar. Del tre pågår just nu och är en sammanfattning av de två begreppen, erfarenheter gjorda av konstnären, och ett uppbyggande av en ny bas sprunget ur del ett och två.
Frivärd har kontinuerligt dokumenterats och presenterats i en blogg:
Frivärd
Separatutställning, Studio44 Projektrum, 17 maj - 2 juni 2013.
360 graders panoramabild, Installation
Entré, Installationsbild
Installationsbild
Installationsbild
Installationsbild
Installationsbild
Video, Frivärd del 1, visad på utställningen ÄGD,
Jaktpaviljongen i Malmö och Väsby Kungsgård i Sala
Utställningstext:
________________________________________________
FRIVÄRD
Utställningen kommer att handla om frihet och värde, eller illusionen därom.
Jag börjar om. Jag gör mig fri. Jag gör mig av med allt jag äger och har.
Jag kan inte, vill inte, bära mitt fysiska bagage längre.
Jag vill att allt hamnar hos de som bättre behöver det och uppskattar det.
Jag vill undersöka vad och hur vi värderar här i livet, vad värde är i ett större perspektiv.
Jag ska rekonstituera mig själv
Jag ger mig av för att närmare undersöka friheten.
Utställningen blir något av den klassiska retrospektiven, men mycket mer kaotisk, osorterad och översvämmande. Den kommer att omfatta ALLT jag äger och har kvar. Mina minnessaker, mina personliga tillhörigheter m.m. och inte minst konst från 44 års liv och 20 års konstproduktion. Mycket är kvar. Mycket är endast visat en gång och förtjänar en andra chans. Annat är aldrig visat och behöver komma ut innan det kan komma bort, eller hitta ett hem någon annanstans än i mina lager.
Som ett resultat av att allt jag äger och har skall vara med måste jag bosätta mig på galleriet fram tills att allt är borta därifrån.
(Jag håller öppet 9-18 för besökare varje dag fram till den 27e maj. )
_______
Utställningen öppnar den 17e maj.
Där kommer att finnas min samlade konstproduktion plus alla andra rester från mitt liv. Möbler, porslin, verktyg, maskiner, sportsaker, anteckningar, kläder, böcker, konstmaterial, minnessaker, märkligheter och vanligheter.
Det som går att sälja på blocket, eller annorstädes (vilket verkligen inte är mycket ) säljer jag där. För jag är inte omedveten om pengars värde.
En del trodde jag var mitt, men har endast varit i min vård och måste lämnas tillbaka.
Det jag tycker tillhör någon ges till denne.
Vill man ha något på utställningen som besökare kommer vi överens om vad det innebär och vad en eventuell ersättning skall bestå av.
___
Värderingen enligt monetära principer har vi lärt oss av den borgerliga kulturpolitiken, där endast det som kan räknas i pengar har värde. Inte en värdering jag delar, men den rådande ordningen, tyvärr. Men i det här sammanhanget vill jag lägga till vars och ens personliga perspektiv. Det som är lite för den ene är mycket för den andre. Kulturen sägs bära på andra värden, och de värdena måste också få möjlighet att komma fram.
Jag hoppas var sak och varje konstverk kan hitta ett hem hos någon som uppskattar det. Vid varje tillfälle är det en gemensam överenskommelse. Begreppet värde blir centralt, personligt värde, konstnärligt värde, socialt värde, psykologiskt värde, ekonomiskt värde. Bytet behöver inte generera pengar till just mig. Det kan lika gärna resultera i en annan överenskommelse; Kanske pengar till Röda Korset, kanske hjälp på vägen till framtiden, kanske bara gemensam tillfredsställelse av att något dåligt hamnade i soporna och något bra hos någon som uppskattar det. När alla parter känner sig tillfreds sker bytet, förflyttningen av tinget. Mitt främsta mål är att undersöka begreppet värde. Mitt andra mål är att personligen bli av med sakerna. Mitt tredje mål är att sakerna ska hitta hem. Mitt fjärde mål är att om möjligt få in pengar till steg två i mitt projekt.
Varje transaktion bokförs och ges kvitto på i god ordning. Inga transaktioner sker anonymt. Alla måste kunna stå för den värdering de gör.
Varje sak som lämnar galleriet har för alltid lämnat mig. Du gör vad du vill med det. Ansvaret är ditt. Jag kommer inte att ha några som helst åsikter om hur sakerna förvaltas, och jag vill absolut inte ha dem tillbaka.
Den 26e maj fördelas resterna ut där de kan tänkas göra någon nytta. Det som sen är kvar åker obönhörligen i soporna. Det misslyckades jag med att hitta ett hem åt. Förhoppningsvis har jag och andra fått våra värdegrunder undersökta på ett personligen värdefullt sätt innan dess.
Den 27e maj, på min 45-årsdag, går jag lika naken ut genom porten som den dag jag föddes, mot ett nytt liv. Därefter rekonstituerar jag mig själv i en ny form.
Det enda som finns kvar i galleriet den sista utställningsveckan fram till 2a juni då utställningen slutar är förklarande dokumentation och kvitton på de transaktioner som skett.
Därefter avslutar jag de förpliktelser jag eventuellt har kvar innan jag kan ge mig av.
De pengar jag lyckats skrapa ihop skall hjälpa mig när jag liftar österut mot soluppgången. Första delmål är Almaty i Kazakstan. Det sägs vara äpplets födelseort, vilket också borde omfatta kunskapens äpple. Den resan blir nästa del i projektet och kommer att vara en fortsatt undersökning av begreppen värde och frihet.
I Kazakstan skall jag deltaga i en internationell utställning och en del av mitt bidrag där blir resultatet från min resa.
_____
Detta blir ett bokslut på mina första 45 år och en möjlighet att undersöka om det finns en frihet i att släppa allt man har.
Beslutet är existensialistiskt, personligt, men drömmen om frihet är jag inte ensam om, det vet jag.
Är det etiskt rätt att göra sig av med allt och lämna allt bakom sig? Konstigt nog verkar det inte vara det. Jag har blivit varnad för att göra den här utställningen, misstrodd och man har bönat att jag skall avstå. Jag respekterar omgivningens oro och välvilja.
"Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. ’Varför då’, undrade jag. ’Annars är man ingen människa utan bara en liten lort’, sa Jonatan."
Jag har fått höra att jag kommer att bli lurad. Att jag kommer att ångra mig. Att det inte kommer att bli som jag tror. Att blottar man sig för mycket hugger någon en i strupen.
Jag vill tro på människor runt mig. Att ångra sig tillhör livet, annars har man inte vågat något.
Andra har lyckönskat mig och sagt att jag är modig. Att om man lämnar allt så kommer alltid något annat, och ibland är det värt det.
Men den som inte vet är modig, den som vet är rädd. Jag vet inte och andra kan inte veta åt mig.
” Det är stoltare våga sitt tärningskast
än att tyna med slocknande låge.
Det är skönare lyss till den sträng, som brast,
än att aldrig spänna sin båge ”
Jag har spänt min båge så många gånger. Nu hoppas jag att jag delvis visar vad det gav för resultat.
Jag kommer att fortsätta spänna den. Framtiden bär på nya möjligheter.
Konst är alltid på fullaste allvar.
___
Projektet påbörjades den 19e mars 2013. Alla steg på vägen under de 60 dagarna fram till vernissage är en del av verket.
Därefter påbörjas nästa del i processen. Efter 100 dagar påbörjar jag min resa.
Frivärd är ett projekt som kommer att få flera steg, varav detta är det första.